- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
567

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den Tolfte Carl ger akt p& oss .. .

Framåt till strid! Med oss är Herran!

Vi segra eller dö —

Vår död är lif änd&:

Med rosor skall den svenska mö
Till v&ra grafvar gå.

Medan ynglingarna tågade förbi, infann sig Carlén
vid den grupp, som vi bildade nervid stranden. Till
oss slöto sig äfven från landsorterna flera bekanta,
som jag knappast vågat vänta att de redan skulle
kunna vara här. Men det var som om den
gemensamma andan i ett ögonblick fattat alla sinnen och
blåst dem tillsammans.

På löddriga hästar sprängde nu de ridande
bor-garne till oss och underrättade, att kejsaren tagit en
koncentrerad ställning på Ladugårdsgärdet. Det
talrika artilleriet formerade fruktansvärda batterier på
böjd erna, medan dalarne och slätten stodo fullpackade
med infanteri-massor. Kavalleriet, i sällskap med små
afdelningar af jägare, bildade en stark förpostlinie
mellan Ladugårdslands- och Eoslags-tullarne. Denna
sammanträngda ställning kunde en så stor armé icke
länge bibehålla. Det tycktes derföre klart, att
kejsaren måste vänta en katastrof, innan han företog
något vidare egentligt.

Efter ett ungefärligt öfverslag utgjorde alla
beväpnade, som vi hade tillsammans, på sin höjd
30,000 man, således icke stort mer än hälften till
antalet emöt "den talrika ryska krigarskaran. De
massor, som i landsorterna rest sig, måste först rensa
sina hembygder, innan de kunde komma oss till hjelp.
Yi borde sålunda till en böijan gå försigtigt till väga
för att icke genast tillintetgöras af öfvermakten.
Men å andra sidan måste vi begagna den
hänryckning, den seger-aning, som intagit alla svenska sinnen.
Den nyväckta känslan af befrielse och frihet behöfde
gifva sig luft för att känna sin egen kraft. Yi
måste strida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free