Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23) Den snillrike Johan Christofer Askélöf, utgifvare af
veckobladet »Minerva» ooh känd som fin gastronom. hade på
förhand ingen aning om det, som här förekommer om honom,
men han skrattade sedan ratt hjertligt deråt.
24) »Argus». Redaktören af tidningen årgas, den storartade
Johan Johantton (»hvalfisken» gemenligen kallad, en
benämning, hvarmed han sjelf ingalunda var missbelåten), hade
qj heller fornt fått förtroende om denna skrift, men han
sade sig likväl ha lftngt förut vetat sf alltsammans och
tyekte icke illa om sin roll i densamma.
25) A. O. Bellsten, på hvars officin första och andra upplagan
af Sveriges sista strid trycktes, var ansvarig utgifvare af
den ntaf Blanche redigerade veckotidningen »Freia», till
hvilken Johansson allt emellanåt lemnade bidrag. Hellsten
afled 1866.
26) Ferdinand Tollin var ett mekaniskt snille, som hade att
kämpa mot bristen på tillgångar och slutligen lemnade
fäderneslandet, emedan han icke ville underkasta sig den
afbön inför en major R*,»hvartill han blef dömd för det
han utgifvit en förteckning på personer inom hufVudstaden
dem han och allmänheten ansågo för procentare. Tollin
var en fast och ädel karakter. Det är med uppriktig sorg
som jag tänker på hans bortgång. Den inträffade, efter
skiftande öden, för ett par år sedan på ett hospital i
Schweiz, der en tid förut hans förnämsta inkomstkälla för
dagen bestod (eget uog) i att ge en rysk furstinna
undervisning i svenska språket. De fantastiska skapelser af hans
mekaniska snille, som jag här roat mig med att dikta,
torde numera ha förlorat mycket af sin extravagans, då
man tänker på vår tids monitorer, torpedos och andra
förfärliga krigsmaskiner, hvilka dock, isynnerhet af
flottans officerare, år 1840 ansågos otänkbara.
27) Om m:ll Maria Rohl säger Boye i sitt Målare-lexikon*.
»Bildad under Forsells handledning, är hon utmärkt genom
sina arbeten i svartkrita uti ett ytterst fnllkomnadt manér.
Hennes porträtter hafva dessutom förtjensten af stor likhet».
28) Skeppsholmskyrkan är ännu till sitt yttre ofullbordad i
afseende på dömen.
29) Afven denna profetia om Hierta har gått i fullbordan (se
anm. n:o 18). Läsaren torde erinra sig att under senaste
polska insurrektionen ett fartyg i Östersjön, fullastadt med
gevär och förföljdt af ryssarne, tog sin tillflykt, till vår
redd vid Malmö.. Det hela seqvestrerades. På offentlig
auktion inköpte sedan Hierta dessa för polackarne bestämda
«■ gevär, hvilka sedermera genom hans försorg kommit i våra
skarpskyttars händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
