Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid ett tillfälle, då Norrby kom staden
till undsättning, begaf sig den Svenska
flottan, i förening med den Lübska,
Danskarne till mötes. Norrby träffades i
skären, och var de förenade flottorna
mycket underlägsen. Men i stället för att
angripa fienden, lät Lübska amiralen
kasta ankar. Förgäfves anhöll Gustaf sjelf,
att han ville angripa. Hastigt inträffade
en köld, så att Norrbys skepp infröso.
Nu sökte Svenskarne att angripa dem,
men den Lübska amiralen nekade till och
med all lemna dem ett par kanoner,
under föregifvande, att man aldrig hört, att
en krigshär marscherat på hafvet, och att
han icke kunde försvara sådant inför
rådet i Lübeck. Då vinden kastade sig
och isen bröts, undkom Norrby. Gustaf
måste tåla hvad Lübeckarne ville, men
han gömde förolämpningen i minnet och
vedergällde den sedermera.
Slutligen kunde Stockholm icke längre
hålla sig. Från riksdagen i Strengnäs
reste Gustaf till Stockholm, den 21 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
