Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsning till Westmanlands och Dala Mon
vid dess besök den 3 oktober 1861
Jag bjuder Westmanlands och Dala Nation min
ärliga hälsning. Den är en annan ån den vi utbytte för
sex år sedan, men der finnes en likhet. Såsom jag då
talade om minnets skatter, som ej skulle förloras, så
säger jag nu detsamma med stadgad tro, efter genomlefvad
erfarenhet. Jag gick då bort till nya förhållanden och
en lefnadskrets, okänd for mig i många stycken. Jag
lärde känna deri med tiden. Hjertlig hugnad har jag
haft i flera fall, menniskors vänskap har jag njutit och
tacksamhetens skuld hvilar dryg, men kär, öfver mitt
sinne, när jag tänker på dessa förhållanden, som jag
har lemnat för att återvända hit. Men under allt detta
stego barndomens, ungdomens, fosterbygdens minnen
oup-hörligen fram, de ropade mig tillbaka, jag har lärt känna
deras oöfvervinnerliga magt. Jag återvänder med
belåtenhet till dessa minnens hemvist, fastän jag känner,
huru oviss framtiden är. Jag vet hvad jag hade, jag
vet icke hvad jag får, men när jag gick bort härifrån
med tro på Guds godhet och menniskors vänskap och
hoppades framgång och frid, så svek det hoppet icke.
Derföre hoppas jag också nu att det hela skall blifva
godt. Framtidsbilder och gamla minnen mötas när jag
åter skall tråda in i det landskapsförbund, der min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
