Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
inbillningskraften, medan förstånd och vilja kunna vara
såsom hedningars, men den fromheten var af det
kraftiga slaget, som genomgriper andens hela väsende,
viljans håg och hjertats lif med förståndets fulla frihet.
Deraf följer, att Gustaf Adolf aldrig kunde blifva
hvarken fanatisk eller bigott. Han var i den delen,
trots de starka antipathier vi sett att han hade, mera
uplyst än i allmänhet hans tidehvarf. Derom vittnar
fördragsamheten, som han visade emot katholikerne i
Tyskland. Gustaf Adolf var alls icke en sådan furste
på den protestantiska sidan som t. ex. ibland
katholikerne K. Philip II i Spanien eller Dr. Maria i
England, snarare liknade han Frankrikes helige Ludvig,
med hvilken han kanske i mera än ett afseende skulle
kunna jämföras.
Men så mycket än Gustaf Adolf mätte lifvet efter
den christna sedelärans måttstock, så, ifall man
fullständigt vill fatta hans väsende, får man påminna sig det
som sades, att han aldrig blef någon idealisk
helgon-karakter 1). Derföre är han också ett exempel, att det
icke hafver sig så lätt att blifva en sådan, och hafver
Gustaf Adolf dermed gifvit en lärdom att besinnas af
dem, som hafva någon fallenhet för det andliga
högmodet. Letar man här och hvar i Gustaf Adolfs
historia, så finner man ett och annat, som bestyrker det
Geijerska omdömet om Gustaf Adolf att lutherske
theo-loger hafva velat göra honom till ett slags helgon i
deras mening, hvilket han icke var; dertill hade han
för mycket af Cæsar och Alexander2). Han har också
’) Jfr. Ofvanföre.
2) Svenska Folkets Historia. T. III. 270.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
