Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning av W. B. Yeats - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING 7
der av hjärtat som vändar sig till Gud. Blommor
och floder, blåsandet i musselskal, det tunga regnet
i den indiska juli eller den brännande hettan äro lik-
nelser om detta hjärtas stämningar i förening eller
i skilsmässa; och en man, som sitter i en båt på en
flod och spelar på luta — likt en av dessa figurer,
fulla av mystik, som förekomma på kinesiska tavlor —
är Gud själv. Ett helt folk, en hel kultur, oss oänd-
ligt främmande, tyckes ha upptagits i denna fantasi;
och dock gripas vi ej på grund av underligheten, men
därför att vi mött vår egen avbild, som hade vi
vandrat i Rosettis pilskog eller hört, kanske för första
gången i litteraturen, vår egen röst som i en dröm.
Sedan renässansens dagar ha europeiska helgons
skrifter — hur välbekant deras liknelser och hela
tankegång än må verka —- upphört att fängsla vår
uppmärksamhet. Vi veta, att vi till sist måste över-
giva denna världen, och i ögonblick av levnadströtthet
eller överspändhet ha vi vant oss vid att fundera på
ett frivilligt övergivande; men hur kunna väl vi, som
läst så mycken poesi, sett så många målningar, lyss-
nat till så mycken musik, där kroppens och själens
nödrop smält samman i ett, hur kunna vi brutalt och
hänsynslöst övergiva den? Vad ha vi gemensamt
med S:t Bernhard, som täcker sina ögon, att de ej må
vila på de schweiziska sjöarnas skönhet, eller med
Uppenbarelsebokens våldsamma retorik? Vi skulle
önska vi funne där, som i denna bok, ord fulla av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
