Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
igen. Jag vet rakt inte, hur jag bar mej åt. Det ä
för jag inga ordentliga ritningar hade. Jag måste lära
mej rita nu. Se’n ska du få si! Äh, lipa inte för så
lite’, vet jag b
»Du kommer väl snart igen, Valdemar?» snyftade
modern.
»Det kan du vara lugn för. Nej, nu får jag maka
mej ombord. Adjöss mer er bägge två!» Så for
Valdemar Betulander för att erövra världen.
I mor Betulanders tycke dröjde det alldeles för
länge, innan han kom tillbaka.
»Åh, det ä ju bara ett par veckor se’n jag for»,
svarade Valdemar på hennes förebråelser.
»Jag tycker, det ä som månader», sade modern.
Valdemar satt i köket och vred tankspridd sin mössa
mellan händerna. Modern fann honom trött och
överansträngd.
»Hur är det med dej, Valdemar?»
»Skräp för tillfället men det går väl över. Bara
att skaffa sej jobb var inte lätt. — ’Va’ kan du?’ hette
det överallt. Jag kan va’ som helst, svarte jag, men
det hjälpte inte. Nå ja, nu har jag i alla fall fått en
plats, sådan den ä. Verksta’n ä inte stor, men en av
ingenjörerna har varit hygglig. Han gav mej en
femma i förskott, annars hade jag väl inte kommit hit i
dag. Jag har talat om för honom, att jag vill lära mej
allt möjligt, å han hjälper mej nog en bit på väg. Men
förrän till hösten får jag inte börja i slöjdskolan å’...
Ja, nu gäller det att lära sej hantera verktygen. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
