Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Karlssons korta äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
hv.r, och nästa tanke var, att det skett för att just han
skulle finna den. Därvid insåg han genast, att
konjaken blivit förgiftad. Nästan ögonblickligen kände
han ohyggliga slitningar i magen. Ett par tårar runnö
långsamt utför Augusts kinder och han frös och
svettades på samma gång. Han begrep fortfarande
ingenting, försjönk endast i stilla undran över, hur det
var att dö.
Då Kristina sökte honom, ämnade han upplysa henne
om faderns brott, men ändrade tankar, så fort
Andersson visade sig. När far och dotter gått igen, flinade
August matt, han hade verkligen lyckats narra dem
en enda gång. Inom honom väcktes dock en
besvärande misstanke, att han begått en ny dumhet. Hade
det måhända inte varit bättre att sjunga ut ordentligt
och åtminstone en enda gång säga sin mening. I
stället för att avgöra vilketdera som varit bäst, företog
han sig att betrakta buteljen och därvid slog det
honom, att han först och främst borde hämnas. Till den
ändan sökte han länge i fickorna och hittade slutligen
en söndertuggad blyertspenna. Tack vare den
präntade han med stora klumpiga bokstäver å etiketten:
»Jift ditlagt av min svärfar Simon andersson för
att jag ska dö.
Agust carlsson jupnäs.»
Efter verkställandet av denna handling, som trots
sin rättvisa innebörd likväl icke skänkte någon till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
