Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gladstones ungdomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var den heliga alliansens tid, då furstarna i samråd med
varandra sökte kväva de frihetsidéer, som icke alldeles dött
ut under de stora krigen i århundradets början. William
lärde sig ringakta de folkliga krav, som trots allt sökte
arbeta sig fram till erkännande. Folkets massa var sänkt
i okunnighet, men William ansåg bättre folkundervisning
vara farlig och onödig; den politiska makten i England
låg i händerna på de stora godsägarna, men William lärde
sig håna kravet på utsträckt rösträtt; statskyrkan höll
millioner oliktänkande skattskyldiga under sig och medgav
dem icke rätt att hava sin egen tro, men William fann
ropet på vidgad religionsfrihet gudlöst.
Vid elva års ålder sändes han till det aristokratiska
latinläroverket i Eton. »Han var den vackraste gosse,
som kommit till Eton,» har en person, som såg honom
där, yttrat. Han var en brådmogen, stillsam och flitig
gosse. Mot slutet av sin vistelse vid läroverket gjorde
han sig i skolgossarnas diskussionsklubb känd för den
vältalighet, varmed han förfäktade de konservativa idéerna.
För en trängre krets kamrater var han dessutom känd
som en ädel karaktär och som en talangfull medarbetare
i en av skolgossar utgiven tidning. Vid det konservativa
universitetet i Oxford, dit han sedermera kom,
utvecklades hans sinne i strängt religiös riktning. Han var en
allvarlig, efter höga ideal strävande ung man, och det
berättas, att flera år efter det han lämnat universitetet
studenterna vid hans »college»[1] drucko mindre och levde
ordentligare som följd av hans inflytande. Under det sista
året av hans vistelse vid universitetet ljungade hans
vältalighet mot den av den liberala regeringen Grey—Russel
föreslagna rösträttsreformen. Samma år, 1831, tog han
en lysande examen med klassiska språk som huvudämne
och begav sig i början av 1832 ut på en resa till Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>