Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Sanningssökaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SANNINGSSÖKAREN
ädel, upphöjd karaktär och hörde ingalunda till de
oresonliga. Vid denna tid var frågan om den protestantiska
statskyrkan på Irland brännande. Gladstone var en avgjord
motståndare till strävandena att avskaffa den irländska
statskyrkan, liksom till varje annat steg, som kunde leda
till att minska den engelska statskyrkans makt, även där
denna tydligen var obefogad. Den engelska statskyrkan
lärde enligt hans åsikt den oförfalskade sanningen, hon
var idealkyrkan, och den, som angrep henne, gjorde sig
skyldig till en förbrytelse. De katolska irländarna borde
vara tacksamma för att tvingas in på den rätta vägen till
saligheten. Det kan ej betvivlas, att Gladstone under den
tidigare delen av sitt liv var i kyrkofrågor en oresonlig
fanatiker.
Men Gladstones utveckling gick alltjämt framåt, om
ock i början sakta. Peel hade kommit till insikt om
nödvändigheten av att göra något för Irland, och när han
1841 bildat en ny ministär vari Gladstone inträtt som
handelsminister och gjort sig känd som en av regeringens
dugligaste medlemmar beslöt Peel begära ett höjt anslag
till en katolsk undervisningsanstalt på Irland. Gladstones
förhållande till denna fråga är högst anmärkningsvärt.
Han hade efter mycket övervägande kommit till den
övertygelsen, att staten borde understödja en läroanstalt, som
leddes i överensstämmelse med Irlands tro. Men han ville
icke giva sig sken av att ha ändrat åsikt för att få stanna
kvar i ministären och utträdde därför ur regeringen, ett
steg som betecknades som ett politiskt självmord. I
underhuset var han en av reformens varmaste förkämpar.
Denna handling klandrades mycket av praktiska politici,
men den vittnar om Gladstones stora samvetsgrannhet.
Detta var en tydlig bräsch i Gladstones förut
orubbliga konservativa uppfattning. En ny öppnades genom
frihandelsfrågan. Frihandelsvännen Cobdens läror hade
slagit rot hos det engelska folket, och under intrycket av
dessa samt inträffad dyrtid hade Peel beslutat upphäva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
