Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. De små folkens vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18
GLADSTONE
därför ofta kom att såra många engelsmäns yverborna
patriotism. Många gånger uppretades även det engelska
folket mot honom, emedan han tycktes alltför mycket
underskatta Englands storhet och alltför mycket framhålla
engelsmännens fel vid sidan av utländingens förtjänster.
Men tiden har visat att många av hans åtgöranden, som
samtiden ansett skymfliga för England, länt detta till större
ära än många av Palmerstones eller Beaconsfields bravader
och att Gladstones sanningsord varit värda mer än andra
statsmäns tomma smicker.
Första gången Gladstone gav sin mening till känna i
någon viktigare utrikespolitisk fråga och därvid visade sig
genomträngd av de frihetsidéer, som sedan skulle låta
hans namn omstrålas av ära såsom de små och svaga
folkens beskyddare, var 1850, då Europa höll på att
dragas in i ett stort krig för en obetydlig frågas skull.
En i Athen bosatt jude, som var engelsk undersåte, hade
under ett upplopp i staden fått sitt hus skövlat och väckte
ersättningsanspråk mot den grekiska regeringen. Englands
utrikesminister lord Palmerstone, som gärna förde ett
utmanande språk mot andra makter, understödde kraftig
dessa anspråk, som voro oförsynt höga, ja orimliga. I ett
stort tal i parlamentet försvarade han sin politik, som han
drivit därhän, att en engelsk flotta bemäktigat sig alla i
Athens hamn liggande grekiska fartyg. Englands namn
skulle göras fruktat i hela världen, därpå gick Palmerstones
anförande ut, och parlamentet applåderade de fosterländska
fraserna.
Då begärde Gladstone ordet. Han protesterade mot
denna våldspolitik och framhöll, att Englands ära icke
låg i handlingar, som smickrade national fåfängan, utan i
drivandet av en politik, som följde rättvisans grundsatser
och kristendomens bud. »Låtom oss erkänna,» sade han,
» den svages likaberättigande med den starke,
grundsatserna om broderskapet mellan nationerna och om folkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>