Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. De små folkens vän - 6. Alabama-saken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALABAMA-SAKEN
23
sända Gordon pascha i Khartum undsättning vållade denne
utomordentlige mans död 1885. Men på det hela taget
använde Gladstone i sitt förhållande till utländska makter
sitt oerhörda inflytande hos sitt folk i fredens och
humanitetens tjänst. Hans varma hjärta klappade för allt lidande
i världen, och han tvekade aldrig att sätta sin popularitet
på spel för att inskärpa hos sitt folk dess förpliktelser
mot mänsklighetens sak. Intet vittnar tydligare härom än
hans uppträdande i Alabama-saken och hans hårda kamp
för Irlands frigörelse ur månghundraåriga bojor.
6. Alabama-saken.
Mer än något annat har skiljedomen i
Alabamatvisten gjort Gladstone förtjänt av alla fredsvänners
tacksamhet. Denna tvist hade sitt ursprung i det
nordamerikanska inbördeskriget, som fördes åren 1861-1865
och slutade med sydstaternas nederlag och negerslaveriets
avskaffande.
Under detta krig befunno sig nästan alla engelsmäns
sympatier på slavstaternas sida. Det fria England, som
själv gjort så mycket för slaveriets avskaffande och där
vid denna tid troligen ingen människa vågade taga
slaveriet i och för sig i försvar, detta fria Englands flesta
framstående statsmäns och tänkares och övriga invånares
välönskningar följde sydstaterna i dessas strid för
slaveriets bibehållande. Orsaken till detta egendomliga, ja
onaturliga förhållande, torde huvudsakligen ha varit, att
engelsmännen trodde sydstatspatronernas försäkringar, att
bomullsindustrin skulle gå sin undergång till mötes om
slaveriet upphävdes. Det väckte stor sorg och bestörtning
i nordstaterna och bland deras vänner i England, att
t. o. m. Gladstone i ett tal uttryckte sina sympatier för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
