Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Självstyrelse åt Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJÄLVSTYRELSE ÅT IRLAND
29
som England skådat, lyckades upphäva den protestantiska
statskyrkan på Irland, vars fördärvlighet han efter
långvarigt övervägande lärt sig inse. Redan året därpå, 1870,
antog parlamentet hans första jordlag, som sökte avhjälpa
missförhållandena i den irländska jordfrågan. Och den
snart därefter antagna universitetslagen gav de katolska
irländarna rätt att avlägga examina vid statsuniversiteten.
Länge trodde Gladstone att hans jordlag var till fyllest för
att stävja missnöjet på ön, men erfarenheten lärde honom.
snart, hur djupt han misstagit sig.
Nöden i Irland hade mot slutet av 70-talet tilltagit i
förfärande grad. Vid de otaliga vräkningar, som
godsägarna verkställde mot sina arrendatorer med tillhjälp av
militär, kom det mycket ofta till blodsutgjutelse. Mord
och andra våldshandlingar hörde till ordningen för dagen.
»Kapten Månskens» och andra mördarbands laglösheter
spredo fasa och förbittring i England. Hatet mellan
arrendatorer och godsägare skapade även förut okända
stridsmetoder. En godsägare, kapten Boycott, gav sitt namn åt
» boycottningen». Befolkningen svor sig samman mot honom.
Han fick varken köpa eller sälja, ingen arbetare vågade
eller ville sälja sina tjänster åt honom. Arbetare från det
protestantiska Ulster måste sändas under militärbevakning
för att så och skörda åt honom. Vid denna tid hade
också den irländska rörelsen fått en fast organisation uti
landligan, och det irländska partiet i parlamentet hade
fått en hänsynslös men även talangfull ledare i Parnell.
Denne utomordentlige man fordrade självstyrelse åt Irland,
så att ön skulle få eget parlament och egen regering
(home rule), varemot enligt hans plan regent, utrikespolitik,
försvars-, mynt- och tullväsen skulle vara gemensamma
med England.
Gladstone hade emellertid 1880 blivit premiärminister
för andra gången. Hans tillträde till regeringen hälsades
med tillfredsställelse av irländarna, ty lord Beaconsfield
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
