Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sverges ortnamn
21
Andra häradsnamn av olikartat ursprung äro: Frosta, äldst Daprä
’det sorgliga’, båda namnen givna på grund av nejdens vattensjuka och
/rosfländiga mark; Gärds, äldst Geri, svårligen samma ord som gere ’kilformigt
jordstycke’; Lane, äldst Lana av ett lan ’passage’ (engelskans lane
’genomgång’, norska dialekters lån ’svalgång’), väl syftande på läget utefter
farleden från Uddevalla till öppna havet; Lister, förmodligen nära besläktat med
list ’kant’; Ljunits, äldst Lyugnäs av liugn ’blänkning’ (da. Ign, jfr Ljung an
nedan s. 27), väl på grund av de kritvita stränderna väster om Ystad;
Väster- och Oster-Rekarna, äldst Reik ’strimma, något som skiljer’, i
föreliggande fall mellan Mälaren och Hjälmaren. Västra härad i Småland och
Östra h., som uppträder både i Småland och i Blekinge, äro belt enkelt
benämnda efter sitt läge i förhållande till andra inom samma landskap.
Gå vi så till våra socken- och bynamn, av vilka de förra i regeln
uppstått ur de sednare, så finna vi dessa i det stora hela uppvisa samma
typer som häradsnamnen, ehuru här såväl de rena naturnamnen som än
mer de rena personnamnen äro jämförelsevis fåtaligt företrädda, under
det att däremot huvudmassan belt naturligt utgöres av kulturnamn.
rena personnamnen representeras nästan blott av två grupper: de i
synnerhet på Gottland talrika namn, som utgöras av en singular genitiv på
-s till ett mansnamn (eller en titel), t. e. Bengts, Bertels, Eriks, Gustavs,
Biskops, dvs. Bengts osv. gård, och vidare de till ett antal av omkr. 700
förekommande, i synnerhet på de stora slätterna och vid de stora sjöarna
i Skåne, Värend, Östergötland och Uppland talrika, till stor del från en
tid långt före Kr. födelse stammande namn, som utgöras av en plural
genitiv på -a, senare även -e, till släktnamn på -ing eller -ung, t. e.
Haninge, Huddinge (förr Uddunge), Turinge, Skultiinge, Nårunga.
Bland kulturnamnen torde de allra äldsta vara de säkert till största
delen redan från tiden före Kr. födelse stammande, väsentligen i södra
Sverge förekommande — t. e. i Skåne 30 sockennamn förutom alla
by-namn — på -löv av äldre -lef ’kvarlåtenskap’ (jfr kvar/e/ba), ’förläning’,
framför vilken ändelse nästan alltid står ett urgammalt mansnamn, t. e.
Annelöv av Anund, Glumslöv av Glum, Gödelöv av Göte, Görslöv av Götar,
Reslöv av Redhar, Remmarlöv av Rodhmar, Roslöv av Roar. Yngre
medeltida motsvarigheter till dessa utgöra de företrädesvis på Gottland och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
