Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gkogiufliin
kapstenarna» äro säkra vittnesbörd om en kraft, som ingenting i längden
kan motstå.
Där berget har sprödare ställen, är motståndsförmågan minst,
exempelvis utefter rämnor, skiktytor, särskilda mjukare stenådror, och här
händer det så, att havets bränningar urholka långa hål, eller där taket
icke kan stå kvar, smala rännor. Till slut blir det här och där ensamt
stående ruiner och pelare, såsom Stappene och Finnkyrkan i Finnmarken,
Fig. 181. Skarknausbriien i Tromsö amt.
Nykerne vid Röst i Lofoten, Tränstauen och Tränens fjäll på Helgeland
(fig. 17tS). Och då havsytan fordom har stått högre kring Norge, eller
rättare sagt, då landet fordom har legat lägre, så finna vi ofta märken
efter havets arbete ovanför den nuvarande havsytan, ofta i form av hål,
såsom det bekanta hålet tvärs igenom Torghatten (fig. 179) i södra
Helgeland och många andra grottor ut mot den vilda norska kusten.
Men liksom de hårdaste bergarterna, som redan nämnts, ha den största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
