Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yngvar Nielsen: Telemarken och Tröndelagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
342 geografien’
från det inre landet. Hans lidelse är stark, och han kan taga kraftigare
tag än sina övriga landsmän. Men så är också trönderns kroppsbyggnad
i allmänhet stor och kraftig, och när J. H. Wessel skrev, att det behövdes
en kula för att fälla en
trönder, så var det mera
än ett lätt framkastat
skämt.
Tröndelagen har sina
fjälltrakter. Men den har
sin väsentliga styrka i sina
dalar och i sina
vidsträckta slättbygder. I dessa
ligger en stor kraft. Om
denna kraft kan med
säkerhet antagas, alt den
ingalunda varit mindre i
forna tider, då
Tröndelagen stod i sin fulla
blomstring. De historiska
källorna visa liän mot en
högt utvecklad odling, som
torde ha skänkt bela
denna landsända en viss
överlägsenhet. Men denna
odling var icke inskränkt
uteslutande till
medeltiden. Att det omedelbart
efter reformationen har
följt ett skede av tillbakagång är tämligen säkert. Dess orsak låg ej minst
i den ödeläggelse, som följde med de svenska infallen och plundringarna
under sjuårskriget. Likaledes var det ej små olyckor, som under den svenska
inryckningen 1658 drabbade hela landsändan, och slutligen följde år 1718
åter en svår liemsökelse. Men efter denna har landet gått framåt och det
vida fortare, än som annars varit att vänta.
Fig. 200. Trondhjems domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
