Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yngvar Nielsen: Telemarken och Tröndelagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
346
geografien’
dal. Historiska och etnografiska förhållanden ha emellertid förenat den
med landet söder om Dovre som den nordligaste utposten för Österdalen.
I alla dessa dalar finns icke mycken plats för odling. Här är trångt
och vilt. Stundom händer det, att dalen vidgar ut sig, och då kunna
gårdarna följa tätt på
varandra, antingen
nere på en slät
dalbotten eller uppför en
backsluttning. Ofta
ses gårdarna i en lång
rad uppe på åsen, så
liögt uppe, att fjället
skjuter fram mot deras
vidder. I gamla tider
ströko de stora
färdvägarna som oftast
fram på samma höjd.
Då och då sjönk
vägen belt brant ned i
dalen, varefter den
åter steg till samma
höjd på andra sidan
och där fortsatte i
höjden. Där dalens
botten är alltför
svårtillgänglig, händer det,
att vägen ännu, i form
av en bred och
välhållen landsväg, löper
långs bergkammen, med den tvära branten stupande ända necl i floden,
såsom mellan Ussberg och Birkåker. I regeln har den dock, liksom i
Guldalen, lagts nere på dalens botten.
Men så ha järnvägarna kommit till, och de följa samma riktning som
vägen, än uppe på höjderna med vidsträckt utsikt, än nere i den trånga
Fig. 202. Från högkoret i Trondhjems domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
