Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Stavanger amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stavanger amt 359
slutligen i sydväst, mitt emellan båda, ett slättland om 8 mils längd och
1—2 mils bredd, som erinrar om Jylland; det är Jäderen.
Härmed äro också de fvra domsagor, i vilka länet indelas, angivna:
Ryfylkes, Karmsands, Jåderens och Dalenes — tillsamman omkr. 9,000
kv.-kilometer.
I Dalene ligga lastplatserna Soggendal och Egersund.
Vid Jäderens norra ända ligger den gamla staden Stavanger med
,57,000 invånare och ett avsättningsområde, som omfattar både länet och
åtskilliga av grannlänen (Lister och Mandals amt samt Södra Bergenhus’).
Staden driver handel, sjöfart och fiske, i fjordar och ute på havet, från
Norges kust till Islands; den tillverkar konserver och driver många andra
industrier, och den utvecklar en kraft och en företagsamhet, som mer och
mer tilltvingar sig uppmärksamhet och aktning. Stadens domkyrka
kommer i skönhet närmast efter Trondhjems; i ålderdomlighet överträffar den
nog alla landets kyrkor och hus.
I Ryfylke ligger liskläget Sand, där turistvägen går till Bratlandsdalen
och Hardanger eller Telemarken.
I Karmsund ligga till sist lastplatserna Skudenes och Köper vik, och
slutligen den med amerikansk raskhet tillväxande, med sitt fiske och sin
sjöfart så driftiga handelsstaden Haugesund, i vår barndom ej stort mera
än ett par bondgårdar och nu en blomstrande stad om 10,000 invånare.
Låt oss nu taga länet med dess natur, folk och levnadssätt i närmare
betraktande, och låt oss börja söderifrån, med Dalene.
Det faller genast i ögonen, att vi här slå vid övergången från
Östtill Västlandet. Här har landskapet överallt kraftigare linjer, bär ha
floderna större fart, här är brantare upp till de högtliggande hedarna.
Däruppe utbreda sig stora vidder av kärr eller kält fjäll, och nere på
dalbottnen eller på dalsluttningarna finnes mera stenbunden odlingsmark
än egentlig skog.
Förhållandena äro små, Här råder tarvlighet och förnöjsamhet.
Geografien, ^.’i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
