- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
487

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

island

487

välbärgade bönderna få många andra matvaror av god beskaffenhet,
lammkött, fisk, bröd, ost och olika isländska rätter, välsmakande och vällagade.
På det bela taget lever lantbefolkningen på Island i allmänhet bättre än
människor i motsvarande ställning i många andra land, och fattigdom ser
man mycket litet utav. Dock äro även rika människor sällsynta. Kaffe
drickes vid alla möjliga tillfällen i stora mängder; på Island åtgår årligen
5 ]/2—6 kilogram kaffe för varje person, i Danmark blott S1/^ kilogram.

Gästfriheten har fordom hos befolkningen varit obegränsad; ingen
betalade någonting för sin vistelse, så att vissa mera välbärgade gårdar
vid allmänna stråkvägen blevo till gästgiverier, där man förplägades gratis.
Så länge de resande voro sällsynta, kunde detta hjälpligen gå för sig:
man A’ar glad att träffa främlingar och höra nyheter; men sedan
samfärdseln blivit större, och i synnerhet sedan utländska lustresande i mängd
börjat uppsöka Island, kunde dessa seder ej bibehållas. Nu tar man på
de flesta ställen en obetydlig ersättning för mat och bostad av dem, som
kunna betala, men många isländare av de lägre klasserna betala
fortfarande intet. I vissa, mera avsidesliggande trakter tar man dock ännu
alls ingen betalning av någon resande, och det kan hända, att bonden
för att hedra sin gäst dessutom följer honom två till tre mil, när han
drager bort.

Nekas kan ej, att livet på en dylik isländsk bondgård blir enformigt,
i synnerhet om vintern, när förbindelsen med andra trakter är avskuren
och man blott kan komma fram på skidor eller snöskor och icke kan
använda hästar. Somliga gårdar ligga också så högt uppåt bergen, att
det är en hel dagsresa att komma till närmaste granne. Man försöker
dock efter bästa förmåga att skaffa sig trevnad under de långa
vinteraftnarna. När husfolket satt i folkstugan, envar med sitt arbete, ullarbete,
träsnideri och annat, var det som oftast någon, som läste högt ur isländska
sagoböcker eller nyare litteratur eller man »kvad rim», uppläste rimmade
hjältesagor, satta på vers efter gamla franska riddarromaner från medeltiden,
eller på vers avfattade äventyrsskildringar. Versmåtten voro ofta mycket
konstrika med en mängd omskrivningar och ur Eddan hämtade uttryck,
som dock var och en förstod, eftersom han fått dem förklarade från
barndomen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free