Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
island
489
I äldre tider stod den isländska husfliten på en hög ståndpunkt. När
sommararbetet var förbi, hade man gott om tid på vintern; man hade
ingenting annat att göra än att sköta kreaturen. Några av männen reste
till kusten för att deltaga i vinterfisket, men de kvinnor och män, som
stannade hemma, sysselsatte sig under de långa vinteraftnarna med
inom-husarbete, i synnerhet med att tillverka och förfärdiga de nödvändiga
kläderna och förbrukningsartiklarna. Ofta uppstod då ett överskott av
tillverkningen, vilket man kunde använda till att lämna i byte mot
utländska och inländska varor. Man vävde vadmal och sadeltäcken,
stickade strumpor, tröjor och underkläder m. m.
Husfliten utvecklade sig tidigt till konstflit. De duktigaste kvinnorna
sysselsatte sig med konstnärlig sömnad och flossavävning, medan männen
utförde konstsniderier i trä, horn och ben samt metallarbeten i guld,
silver och brons, så att både kvinnodräkterna och sadel och remtyg
utsirades på olika sätt. De isländska kvinnornas högtidsdräkt med den vita
frygiska mössan jämte slöjan och de många smyckena, som ofta gingo i
arv från släkte till släkte, är mycket vacker; till den bäres en mängd
silversmycken, bälten, pannband, diadem, halskedjor, knappar, nålar,
spännen och söljor samt silver- och guldbroderier.
Vanliga husgeråd, sidobräden till sängar, manglar, matkärl, skedar,
sadlar och ridpiskor voro ofta prydda med konstnärliga utsirningar och
inskrifter. Denna husflit håller nu på att försvinna, och konstnärligt
utförda redskap få ge rum för billiga utländska fabriksalster.
Tillverkningen av vadmal och strumpor lönar sig ej mera; en liten industri efter
främmande mönster håller nu också på att uppstå i landet. Arbetskraften
på gårdarna är nu mycket mindre och dyrare än i forna tider, ty en stor
mängd ungt folk beger sig till städerna, fiskeplatserna och Amerika. Den
egendomliga, urgamla odlingen försvinner för från utlandet hämtat
hast-verksarbete och halvbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
