- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
536

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

geografien

växte strandsamliällena fram; de ökades hastigt till antalet, och under
tidernas lopp togo de alldeles makten från de gamla »Akselköbingarna».

I regeln kunna deras namn ännu berätta oss något om de
förhållanden, som ligga till grund för deras uppkomst. Havets närhet har präglat
många av dem, exempelvis Århus (åmynning) och Randers (Randåns
mynning) eller Kerteminde (K ert inge fjords utlopp). Namnet V ej le betyder
vadställe, Säby är staden vid havet och Lemvig en vik av Limfjorden nedanför
byn Nörlem, liksom Lögstör är strandbrädden utanför Lögsted. Hobro
har uppstått vid bron över Ho, och Grena, som i gamla tider skrevs
Grindhögh och som för en bro i sitt vapen, torde väl härleda sig av ordet
grind, som också betyder bro.

Hälsingör är staden på den steniga stranden vid Öresunds »hals» —
samma ord, som finnes som namn på en ort vid Limfjordens inlopp.
Skelskör betyder musselstrand, och på en liknande stenig strand uppstodo
Korsår och det under medeltiden så livligt besökta fiskläget Dragör på
Amager. Middelfart är den mellersta av de tre överfartsorterna från norra
Jylland till Fyen, Bogense är det bokklädda näset och samma ändelse
finnes i namnen Horsens och Assens. Vid andra stadsnamn är det icke
ställets läge, utan dess betydelse som handelsplats, som har varit det
avgörande: staden har varit en köping, och som sådan har man betecknat
den, liksom inbyggarna på Äro ännu alltjämt kalla öns stad för Ivöbing,
icke Ärösköbing. Ringköbing är köpingen på Rindom Mark, och hela tre
städer i Danmark måste nöja sig med namnet Nyköbing och sålunda ännu,
med många århundraden på nacken, ständigt beteckna sig själva som
nyss upptagna i de gamla städernas lag. Av de båda köpingarna på
Falster är nu Nyköbing den ojämförligt största, men redan namnet
berättar, att Stabbeköbing är den äldsta.

Många städer ha vuxit fram ur en äldre by, vars namn de ha tagit i
arv. Om Bogense på Fyen och Rödby på Lolland vet man, att de ha
varit byar, innan de blevo städer. Holbæk säges ha uppstått av tvenne
byar, av vilka den ena hette Holbæk. I kung Valdemars jordebok nämnes
Saxtorp på Lolland, men på ett annat ställe i jordeboken kallas samma
stad Saxköbing. Här finns alltså ett bevis på, att en bondby, just på den
tiden, då jordeboken skrevs, övergått till att bli en köping.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free