Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Landet under havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LANDET UNDER IIAVET
213
Dessa öar, om vilka man hade kämpat i många århundraden med havet.
På en enda dag sattes detta dyrbara land åter under vatten. Och dessa
vilda watergeuzer foro härjande fram bland spanjorerna. De voro förut
katoliker, nu blevo de protestanter, men satte under sin bärsärkagång
halvmånen på sina hattar. »Hellre turkar än papister».
Först århundraden därefter lyste solen ånyo på detta samma Zeeland.
Men stor motgång skapade stort folk. I nöden blev Holland något.
I ett halvt århundrade stred detta lilla folk mot tidens största
stormakt. Även kvinnor stodo upp och stredo, som om de varit män. Under
Haarlems belägring år 1572 bildades en kvinnohär, som räknade 300
medlemmar. Man kämpade ju både för altare och härd, för tro och fädernesland.
I spetsen gick Vilhelm den tyste av Oranien, ett inbegrepp av folkets
egenskaper; seg, stark, i stånd att offra allt. »Tyst» — därför att han vid del
spanska hovet hade måst lära sig att svälja spott och spe och orättvisa,
att tiga och överväga, tills den rätta tiden kom att handla. Och David
segrade över Goliat.
Nästa århundrade var det på samma sätt, i kampen mot de båda
andra stormakterna i förening, Ludvig XIV och England. Äter med en
Vilhelm av Oranien i spetsen. Och åter seger.
Sammanlagt en nästan hundraårig kamp för tillvaron. Men så
förvärvade sig del lilla obetydliga landet i stället en ställning som Europas
tredje stormakt. Och det blev, så litet det var, av nästan samma
kulturella betydelse som Grekland på sin tid. Det blev tankefrihetens fasta
borg mot allt förtryck, den borgerliga frihetens hemvist (en republikansk
förbundsstat), de förtrycktas tillflyktsort, religionsfrihetens altare, konstens
tempel, Europas börs, världsupptäckternas utgångsorl och vetenskapens
hägn.
Tänk blott på detta sista! Leidens borgare, som hade offrat egendom,
liv och blod under den nära ett halvt år långa belägringen och som själva
fingo utbedja sig som belöning av prinsen antingen skattefrihet eller
universitet, de bådo om ett universitet. De fingo det, och staden blev den
tidens Aten.
Det kan vara stolt, det lilla folket, som i världshistorien äger sådana
namn som Vilhelm och Moritz av Oranien, i krigshistorien sådana som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
