Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Englands bomullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
322
GEOGRAI-IEN
familj sin specialitet, och från varje liten verkstad utgick en vara, som
ägde sin särprägel eller åtminstone hörde hemma på ett noggrant bestämt
trappsteg i bomullsvarans utvecklingsgång. På samma sätt ha de
särskilda verksamheterna geografiskt samlat sig i vissa grupper.
Spinningen försiggår sålunda övervägande i Syd-Lancashire och i
Nord-Cheshires angränsande trakter, men även inom dessa områden
kan man påvisa en ytterligare fördelning; de finare och finaste garnen
spinnas i trakten av Bollon samt i och omkring Manchester, i synnerhet
sytråd. Vävningen försiggår i norra hälften av Lancashire, huvudsakligen
inom stora samhällen som Blackburn, Burnley och Preston; här åter
finnas talrika underavdelningar, som var och en frambringar sin kvalitet
ined en eller annan särskild marknad till mål. Bomullsindustriens
organisation är genomförd till en fulländning, som knappast förefinnes
annorstädes i någon industri.
Medelpunkten för hela denna livliga verksamhet är Manchester,
bomullshuvudstaden, »Cottonopolis», som Lancashires män ofta själva kalla
den stora, fula staden. — Den har inga parker, och ej ens i förstäderna
tyckes man egentligen ha haft råd att anlägga täppor kring husen. På
öppna platser stå visserligen bildstoder av drottning Viktoria, av
Wellington, Watt, Peel och Gladstone. Men den ena är svartare än den andra.
En sotblandad, fuktigt glänsande hinna täcker dem alla, så att det är
omöjligt att urskilja, i vilket material de äro gjutna eller mejslade.
Rådhuset, kyrkor, museer, skolor och bibliotek smälta hop till ett med
affärshusens och fabrikernas svärtade framsidor. Det svarta moln, som
ständigt svävar över Manchester, silar koldamm ned över miljonstaden och
dess tätt befolkade omgivningar, även om soleil någon enstaka gång
smyger sig till att lysa från ett eller annat hörn, genom ett eller annat
tillfälligt hål. När det är vardagsväder och regn eller dimma alltså höljer
bomullens huvudstad i fuktigt töcken, klibba sig de oförbrukade koldelar,
som välla fram ur tusentals skorstenar, som slem vid hus, gator, djur och
människor, finna väg till alla porer och förbli outrotliga.
Fabriker och magasin ligga mitt i staden. Järnvägslinjer genomkorsa
den, och uppe mellan taken blanda lokomotiven sin rök med
fabriksskorstenarnas. Det finns i Manchester intet, som kan kallas »fina stads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
