Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Englands bomullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ENGLANDS BOMULLSINDUSTRI
323
delar». Gränder och prång, där fattigdomen håller till, utmynna i de
trafikleder, där överklassens inköpsställen ligga. Cottonopolis är en
färglös stad, som föga tänker på att smycka sig. Allt förlorar sig i
halvmörker. Trots vissa huvudgators rikt upplysta butiksprakt vilar det en
bakgårdsstämning över Manchester.
På bomull ha här förtjänats några av Englands största förmögenheter.
Spinnare, vävare, mäklare och grosshandlare kunna vara miljonärer i pund
sterling utan att därför väcka uppseende med något slags »vräkighet» i
amerikansk stil. Även mycket enkelt och gediget välstånd hör hemma i
Lancashire, varifrån en värld klädes både in- och utvändigt. Konst och
litteratur hållas högt i ära; det är icke sällsynt, att unga begåvningar, som
i London förgäves ha kämpat för sin utkomst, ha tagits under armarna
av Manchesters mecenater. Rika män, som offrat förmögenheter på
upprättande av folkbibliotek, på fackskolor till utbildning inom de stora
Lan-cashireindustrierna och på andra allmännyttiga ändamål, har Cottonopolis
aldrig lidit brist på. Nästan alla de ansedda klubbarna och föreningarna
lägga vikt vid främjandet av de sköna konsterna och dessutom sport i
alla dess olika grenar.
Det händer icke sällan, att inom tidningsvärlden — och Manchester
är säte för några av världens största tidningsföretag — den medarbetare,
som hör till bomullsfackmännens avdelning, samtidigt har teater, konst
eller litteratur som sitt område. I denna svarta fabriksstad, som
bedriver masstillverkning av varor till var mans bruk, hylla fabriksherrarna,
köpmännen och deras sällskapskrets frisinnade åsikter, god ton och fin
smak som rättesnöre för tillvaron. Manchester har hem, vilkas lugna och
med säker smak skapade trevnad ej överträffas någonstädes i det
brittiska riket.
Även inom arbetarbefolkningen finnes ett stort antal familjer med
god bärgning och levnadsvanor, som fullt ut kunna mäta sig med dem,
vilka gälla för väl avlönade arbetare på fastlandet. En bomullsspinnare
kan med 55 arbetstimmar i veckan förtjäna 50 shilling under samma tid;
om hans hustru och barn taga fabriksarbete, bör hon kunna hemföra 26,
vart och ett av barnen (efter ålder och skicklighet) från 6 till ett par och
tjugo shilling varje vecka. Då utgifterna till mat och kläder — däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
