Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redaktionen: Kinesiskt te, dess huvudort och vandringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESISKT TE, »ESS HUVUDORT OCH VANDRINGAR
49
Öl och vin känner man ej i Kina, och kineserna dricka icke mjölk
som vi; följaktligen veta de icke heller, vad grädde är.
Det rätta teets hemort äro dalgångarna omkring jältefloden
Jangtsekiang, vars flodområde utgör närmare 2 miljoner kv.-km., det är således
icke små ytor det här är fråga om. Bäst trives teet kanske vid Ningpo, en
av de hamnar, som ha öppnats för européerna. Där skall man studera
teodlingen och se på planteringarna, och helst skall man välja våren.
Fig. 28. Kineser drickande te.
»De gröna skott om våren», som Ibsen kallar dem, plockas i maj.
Då står redan riset liögt i Ningpodalen, med rodnande klöver och vallmo
däribland. Och höjderna runt omkring äro klädda med rhododendronträd.
Här och där, i närheten av de glest liggande små bondgårdarna, höja sig
dungar av väldiga pil- och kamferträd, med mörkgröna, lummiga kronor.
Trastarna sjunga, och den varma vårsolen lyser över ett landskap så
vackert, att man sällan ser dess make i Kina,
Geografien III. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
