Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. E. Östrup: Där forntid och framtid mötas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däh forntid och framtid mötas
243
blodshämndplikten, som är öknens förnämsta rättsliga skydd, men den
medför ej någon som helst politisk sammanslutning och vållar därför ej
heller den enskildes personliga frihet något avbräck. Del för den
semitiska rasen egendomliga draget, att den enskilde saknar vilja och
förmåga att ingå som underordnad del i ett samlat helt, framträder
ingenstädes starkare
än just
hosökenaraben, som
renast företräder
rasen. Därför ha
också alla
beduinernas ansatser
att bilda
verkliga stater all Lid
förblivit
famlande och
ofullkomliga.
Bredvid de
jämförelsevis
sällan
förekommande härnadstågen, vilka
vanligen leda sitt
ur-sprungfrån kampen om
betesmarkerna under
den torra tiden,
då den yta, som kan lämna kreatursfoder, krymper ihop, har därför
ökenaraben intet annat intresse, ingen annan andlig drift, som uppfyller
honom, än sinnet för lyrisk poesi. Som en följd av ökeninvånarens
gränslösa subjektivitet, hans förkärlek för att vara upptagen av sitt eget jag,
är all diktkonst i öknen uteslutande lyrisk. Beduinens stämningar äro
få, men innerliga; hans själ kastas mellan kärlek och hat. och hans dikt-
Fig. 161. Beduintält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
