- Project Runeberg -  Immanuel Kant : hans liv och filosofi /
19

(1922) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Landtman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants levnad - Kants uppväxtår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gestaltning upptar en modern byggnad i en annan del
av staden, men vördnaden för traditionerna från
Kants tid kommer till uttryck bl. a. genom dennes i den
stora festsalen uppställda marmorbyst.

Året efter Kants inträde i Collegium Fridericianum
blev Schultz anstaltens direktor. Denne märklige
man betecknas som »bäraren av Königsbergs andliga
utveckling under de följande 20 åren». Han var
samtidigt själasörjare, skolman och universitetslärare
och blev slutligen generalinspektör för hela kyrko-,
skol- och fattigvårdsväsendet i Ostpreussen samt
utförde en enastående livsgärning. Vid
Friedrichs-kollegiet upprätthölls av Schultz en rigoröst pietistisk
anda. För de inneboende eleverna (till vilka Kant
ej hörde) hölls en halv timmes andaktsstund varje
morgon mellan 5 och 6 och varje kväll kl. 9, och
dessutom utfördes bön vid början och slutet av varje
lektion. I alla de 5 klasserna undervisades varje
morgon kl. 7—8 i »teologi». Såvitt möjligt bragtes även
de övriga ämnena i nära anslutning till religionen,
t. ex. grekiska som inlärdes enligt nya testamentet,
medan någon annan grekisk läsning ej alls synes ha
förekommit. Tre à fyra dagar i veckan höllos
dessutom speciella böne- och katekestimmar, och
söndagarna voro nästan helt och hållet ägnade åt
andaktsövningar.

Övernäringen i religiöst avseende alstrade hos
många elever avsmak för just det man velat fostra
hos dem. Trots den uppriktiga vördnad Kant
ständigt bevarade för Schultz, sin ungdoms välgörare,
och det stora erkännande varmed han även senare
uttalade sig om pietismens inflytande, avvek han
alltmer från den religiösa läroriktning, varav hans
uppfostran bestämts. Han kunde icke godkänna den
yttre fromhet och det bigotteri, som ofta nog var
resultatet av ett sådant system, och den förmodan

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:56:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glkant/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free