Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Den kritiska filosofiens kunskapsproblem - 1. Åskådningsformernas rum och tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exempel tar större tal, då det lättare visar sig, att vi
enbart genom analys av talbegreppen aldrig kunna
vinna deras summa.
På samma sätt förhåller det sig enligt Kant med
satserna inom den rena geometrien. Utsagon, »den
räta linjen mellan tvenne punkter är den kortaste»,
innefattar ett syntetiskt omdöme. I begreppet ’rät’
ingår ingen storhetsbestämning utan endast en
kvalitetsbestämning. Begreppet ’den kortaste’ utgör
sålunda en ny egenskap, vilken icke på något sätt
kan analytiskt härledas ur begreppet ’rät linje’.
Syntesen möjliggöres även här endast genom
»för-nuftsenlig åskådning». Ett liknande betraktelsesätt
tillämpas av Kant med avseende på den rena
matematikens satser över huvud. 1
1 Samma spörsmål har tidigare behandlats av Hume,
vars principiella uppfattning om beskaffenheten av
syntetiska och analytiska omdömen sammanfaller med Kants.
För att bilda ett analytiskt omdöme behöva vi förutom den
givna föreställningen subjektet, icke åberopa någon
erfarenhet, utan enbart förnuftsinsikt är erforderlig. Analytiska
omdömen betraktas sålunda även av Hume som
förnuftsomdömen. Förnuftet kan såsom sådant resonera analytiskt,
d- v. s. det kan uppdela det som ingår i en given föreställning
ävensom göra slutledningar av vad som vid en sådan
uppdelning framgår Sådana slutledningar innefatta en fortsatt
analys, i det att medelst dem delföreställningarna forknippas
under logisk nödvändighet. AU kunskap som vinnes ur dylika
slutledningar innefattar ren förnuftskunskap av omedelbar
visshet. Den rena matematiken utgör enligt Hume den enda
exakta vetenskap vars omdömen, innefattande likhetssatser,
tillkomma i hithörande analytisk väg. I ett sådant exempel
som det av ICant anförda ’7 + 5 = 12’ skulle salunda enligt
Hume subjektet ’7 + 5’ i sig innehålla alla de
kunskapselement, varav predikatet ’12’ framgår, utan att därvid i sakligt
avseende något nytt tillkomme. Predikatet ’12’ är logiskt
predestinerat’ av det som utsäges i subjektet ’7 + 5’, och
fogandet av detsamma till subjektet innefattar endast en
konstateringsprocess, enligt vilken likhet fastställes mellan
det antal enheter, som analytiskt befinnas ingå i subjektet och
Immanuel Kant — 8 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
