- Project Runeberg -  Immanuel Kant : hans liv och filosofi /
124

(1922) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Landtman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Den kritiska filosofiens kunskapsproblem - 2. Tankeformerna eller kategorierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rierna äro ingenting annat än betingelserna för att
av tänkande uppkommer erfarenhet, på samma sätt
som rum och tid äro betingelserna för åskådningar.
Sålunda äro även de förra grundbegrepp medelst
vilka vi under företeelserna tänka oss objekt, och de
äga därför apriori objektiv giltighet» (IV. 84). Det
rena förståndet utgör i och med kategorierna den
lag, enligt vilken företeelsernas syntetiska enhet
bildas, och det är på detta sätt kunskap eller
»erfarenhet» uppstår (IV. 93). Kategorierna äro regler för
vårt förstånd, vilket icke för sig skapar kunskap,
utan endast förbinder och ordnar det
kunskapsstoff (åskådningen), vilket erbjudes detsamma genom
objekten. Någon grund kan icke angivas för
förståndets inneboende art att endast medelst kategorierna
åvägabringa kunskapsförknippning (III. 116).

Den andra av Kant anförda svårigheten vid
betrak-tände av kategorierna gäller deras tillämplighet på
företeelsevärlden. Huru kunna kategorierna, vilka
utgöra förståndsbegrepp, tillämpas på iakttagelserna,
vilka utgöra empiriska företeelser? Förbindningen
åvägabringas genom inbillningskraften, vilken äger
förmåga att förmedla mellan sinnevärlden och
förståndet, i det att den tjänar att skapa en bild av
varje begrepp. Inbillningskraften verkar härvid i och
genom tidsåskådning, vilken har aprioritet
gemensam med kategorierna, åskådlighet gemensam med
iakttagelserna. Själva subsumtionen av företeelserna
under kategorierna försiggår medelst de sistnämndas
s- k. schemata eller aprioriska tidsbestämningar, och
avgörandet om något visst objekt skall tillföras den
ena eller andra kategorien sker i en ordning, vilken
bestämmes av fyra moment, »tidsföljden»,
»tids-mnehållet», »tidsordningen» och »tidsinbegreppet».
Varje kategori har sitt eget schema, i vilka alla
någon tidsbestämning gör sig gällande.
Substans-124

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:56:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glkant/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free