Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Den kritiska filosofiens kunskapsproblem - 2. Tankeformerna eller kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kategoriens schema t. ex. (tecknet för användningen
av denna kategori) utgöres av »fortbestånd i tiden»
orsaks-kategoriens schema av »regelmässig följd i
tiden», o. s. v.
Schematismen möjliggör därjämte tillämpning av
kategorierna i tidsåskådning, oberoende av aktuellt
förefintlig erfarenhet, och därigenom kan även
skapande av syntetiska omdömen apriori ske rörande
ämnen, som falla inom gränserna för en möjlig
erfarenhet. Satser, som förståndet skapar ur
kategorierna med tillhjälp av schemata, ordnas av Kant
enligt samma fyra omdömesformer, kvantitet,
kvalitet, relation och modalitet, vilka ligga till grund
för uppställandet av kategorier.
De ur kategorierna framgående grundsatserna
innefatta naturförloppets väsentliga axiom eller
lagar. Dessa sistnämnda äro skapade i vårt förnuft,
och vi veta ingenting om deras verkliga förekomst
i tillvaron för sig. Naturen är för oss endast
företeelsevärlden, aldrig tinget i sig, och det är endast
själva företeelserna som med nödvändighet ordna
sig inför vårt tänkande och enligt våra kategorier
eller förnuftsgrundsatser. All ordning och
lagbundenhet, som vi iakttaga i sinnevärlden, härstammar
därmed ur det rena förnuftets tankebetingelser och
inlägges av förnuftet i företeelserna. Det är detta
Kant0 åsyftar med sin djärva sats: »Förståndet är
självt källan till naturens lagar» (IV. 93).
Även om förståndet emellertid i Kants
bemärkelse »föreskriver naturen dess lagar», så utgör detta
förhållande ingen anledning till förhävelse för
människan. Ty förståndet genomför sina lagar endast i
en skenvärld av verkligheten, den enda som för
människan är fattbar —och som hon kan fatta endast
ur synpunkten av sina begränsade begrepp — men
bortom företeelsernas värld befinna sig tingen i sig
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
