Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han såg behofvet klart för fosterlandet
att närmre draga till föreningsbandet
utaf ett Nordiskt krigareförbund,
att i en enhetsbyggnad sammanföra
de många rön att lära och att höra,
dem stridens söner läst på skiljda banor
i blodig runeskrift på kulplöjd grund.
Han visste att en splittrad kraft är ingen,
men att den samnad varder stark som ringen
i brynjan, härdad emot svärd och lans.
Hur stjernor tindra, skingrade i natten,
hur vänt de än må le mot land och vatten,
så är dock dunklet herrskare, tills solen
sig höjer stark i samlad kungaglans.
Han visste ock att styrkan, blindvis öfvad,
snart mellan sköldar klämmes död och döfvad
och medvetslös om medel och om mål;
att vetenskapens ljusblick måste falla
ned i det mörka ctiaos, så att alla
de bundna krafter måtte lösas, väckas,
och andar lifva rustningen af stål.
Vi känna skaparn med det varma sinnet
för lif och framsteg. Evigt lefver minnet
utaf Tibell i svenska häfden qvar.
Han tände facklan, lade fasta grunden,
och till trofé i nya tempelrunden
bland hjeltehärens rika lagerskördar
en blodstänk t krans han vid Marengo skar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
