Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och femti år ha dragit öfver, jorden,
och byggnaden står trygg ännu i Norden,
och stiftarns ande vakar Öfver den.
Stan fram, J andar, som i kretsen sutit
och sett framåt och nya vägar brutit,
stan upp till föresyn för Skandiens härar
ur djupa riddargrafvarna igen!
De komma, fram ur minnets natt besvurna,
de skrida hän på molnens bäddar burna
som skuggorna i Ossians hjeltesång.
De hålla än de trogna svärd i handen
och sänka blickarna mot Nordanianden,
mot jorden, som de storas aska gömmer
och som var deras älsklingshem engång.
En veteran från tredje Gustafs tider,
bepröfvad hirdman i mång heta strider,
det nya samfunds förste styresman,
står gamle Siegrotk med den hvita locken
förnämst uti den höga hjelteflocken,
rik på erfarenhet och stora minnen
af mången dust, han med sin klinga vann.
På flottan, danad utaf Ehrnsvärds smÜe,
en viking står, så glad, som om till gille
han redde sig, och ej till stridens stund.
Då döden röt utur de hundra gapen
och kring hans hjessa svängde sina vapen,
flöt Stedingk som till lustfärd på sin snäcka
med lugn i blicken, leendet kring mund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
