Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppå den gamla hjeltethronen, fröjdfull
uti den tro, att gamle Zefis lagrar
väl dugde åt hans son att sofva på,
och att de skatter, som den store Zefi
med mod och vishet samlat, vore lagom
att slösa på Gircassiens odalisker,
på Yemens läckerheter och på lejda
gapskrattframtvingare från Schiraz; att
det vore ganska lätt med dessa smycken,
de ärofullt förvärfvade, att köpa
de fala nöjena, det usla smickret.
Det är din dröm alltsedan och tills nu.
ZEYN.
Väl talar du, min höga moder. Drömmen
har varat länge, varat allt för länge,
men, Allah vare pris! — en bättre dröm
har jagat bort den onda dröm ur fältet;
och detta är, hvarom jag yppa ville
för dig mitt inre, att du känna må
de dolda öden, som på okänd stig
min fot framåt oemotståndligt leda.
DROTTNINGEN.
Du talar gåtor.
ZEYN.
Hör min gåta då!
I går, då aftonsolens sista blick
gjöt guld ibland orangeträdens skuggor
och klädde vestanskyn i purpurlågor,
och nattvind, vaknande från qvalmig slummer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
