Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Nu önskar jag de vore här igen,
om intet annat medel finns att åter
få se vår hädangångne prins.
MÜCHTAR.
Du tviflar
då helt och hållet på hans återkomst?
HASSAN.
Hvad skall jag annat? Minns du äfven sjelf
hur på sin hvita fåle som en blixt
han flög ur slottet, genom stad och portar
och syntes icke mer. Här sändes genast
tre ryttarhopar ut åt skiljda håll
att söka honom. En blef återjagad
hals öfver hufvud hem af Beduiner,
och mången bär ännu ett blodigt märke
från denna ridt. Den andra hopen måste
på näsan ligga, folk och hästar, ty
en glödhet öckensamum tog emot dem,
och hälften kom ej lefvande tillbaka.
Den tredje hopen red i trenne dagar
och trenne nätter; såg beständigt för sig
ett hästspår, hörde äfven understundom
en fåle gnägga tätt bredvid, men ingen
de sågo, och likväl låg öcknen öppen
som hafvets yta; — slutligen ur stånd
att härda ut, och med halfdöda hästar,
den trötta skaran släpade sig hem.
Döm nu om Zeyn Alasman är i lifvet.
Den store Zefis son, den segerrikes,
död, fallen för en giftig vind, ett rofdjur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
