Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
AMINA {böjer sig öfver honom.)
Skönt klingar än i sista andedraget
den kära, milda faderliga rösten!
Har du fulländat? Talar du ej mera?
Nej, han har fått gå hem, den gamje hedjara.
0 död! du är mer ljuflig än jag trodde!
Ännu en kyss på denna bleka panna;
ännu en tår, o fader! på ditt stoft
Till återseende! — Sof roligt, roligt!
ZEYN.
A mina!
AMINA.
Zeyn!
ZEYN.
Bevisom nu din fader
den sista tjensten.
AMINA.
I moskéen bära
vi honom in, der tempeltjenarne
hvarandra, enligt gammal sed, begrafva.
ZEYN.
Och sedan?
AMINA.
Muezzinen Khosrus dotter
står här, sin faders sista vilja lydig.
Här, fremling, är min hand. Da är nu allt
hvad jag om jorden och om lifvet känner.
1 dina händer ligga väl och ve. —
Jag följer dig.
ZEYN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
