- Project Runeberg -  Dikter / Andra samlingen /
122

(1851-1852) [MARC] Author: Gudmund Leonhard Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hoppet.



Du nyckfulla lekvän från barndomens dar,
då vi båda voro ett lättfotadt par,
jag håller rätt hjertligt utaf dig i grunden.
Jag vet hvad du går för, bur snällt du bedrar:

du kommer, du far.
Du duger väl ändå för stunden.

Jag minns buru lätt du med purpur i by
såg skimrande taflor i blånande sky,
de ämnen för alltid förnyad förtjusning.
Jag minns hur du, rädd för hvar mörknande by,

stod färdig att fly,
kom åter vid ringaste ljusning.

Du bjuder mig ännu af Gudarnas mjöd;
du målar en feeverld i qvällbrasans glöd,
ett Eden i blommande frosten på rutan.
Ja, dela med mig af ditt öfverflöd!

Följ med till min död!
Jag kan icke lefva dig utan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:57:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glsdikt/2/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free