- Project Runeberg -  Dikter / Andra samlingen /
123

(1851-1852) [MARC] Author: Gudmund Leonhard Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nog skall du än sora rätt nrveken förtret,
som hittills du gjort i all evighet
så länge vi begge tillsammans ha sträfvat.
Vår vänskap skall ej blifva mindre för det;

vår räkning jag vet:
Det är ju på dig jag har lefvat.

Jag bygger, som fordom vi byggde, vi två,
de ståtliga luftslott, som skola förgå
förrn dagen har hunnit fullborda sin bana.
Jag vet att de skola ej längre bestå;

Jag bygger ändå:
det har nu så blifvit min vana.

Dock bygger jag, långt framom flygtande tid,
en byggnad, hvars grundval, befästad mot strid,
skall stå, mot förgängelsens störtvåg bevarad.
Visst höfves din hjelpande hand ock dervid:
Så kom, men med frid,
förädlad och fast och förklarad!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:57:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glsdikt/2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free