- Project Runeberg -  Dikter / Andra samlingen /
133

(1851-1852) [MARC] Author: Gudmund Leonhard Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

som i den tigande midnattsstund
hors brusa doft genom fjellens grund;
och väl förstår jag den sångens ord,
din ungdoms* dräpa, min fosterjord!

Den har berättat mig hvem det var,
den städse främsta i fordna dar
i hvarje- bragd, hvarje ädelt dåd,
som af sin hugstorhet blott tog» råd
och bröt med löje sin segerstråt,
^af* sveket omhvärfd och af försåt;

Att det var du, som var blefven van
att vandra ensam din kampaban
mot Öfvermakten; att det var du,
som, då vår verldsdel sprang midt itu,
kom gudasänd och med kraftig hand
de spridda lemmarna sammanband.

Det är min rikdom, min högsta skatt
att lyss till sagan i vinternatt.
Din äras strålglans och ditt beröm
det är min skönaste, bästa dröm.
Ve hvarje smädelse,’ hvart förakt
man på ditt grånade hufvud lagt.

Ej finns en ton i gullharpans famn
som klingar så, som ditt sköna namn.
Ej finns en stjerna i himlens sky
som strålar så, som ditt hjelteny.
Så trofast hvila, så ljuf, så varm,
finns ingenstädes, som vid din barm.

EL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glsdikt/2/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free