Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fångna kungabarn. -- Herraväldet i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu ville han försöka någonting liknande med
havsörnarna där ute bland skärgårdsholmarna. Det
skulle bliva något riktigt sensationellt, något noch
nie dagewesenes. Han skulle icke bara flyga kapp med
örnarna; han skulle filma dem i flykten för att sedan
låta biografpubliken se huru luftens konung tog sig
ut i rymden hemma hos sig.
Allt nog. För att bringa sin plan i verkställighet
ingick vår flyglöjtnant kompaniskap med en
filmfotograf från storstaden, och en vacker
sommarmorgon startade de båda herrarna i en flygbåt,
utrustade med filmkamera och andra agremanger. Genom
en sommarseglare, som blivit invigd i deras planer
och som låg med sin jakt ute bland hemholmarna, hade
de pr telefon underrättats om att örnarna fortfarande
höllo till där ute och att tidpunkten syntes lämplig
för att slå ett stort slag.
En av Storö-örnarna satt, såsom han ofta brukade,
på det triangelformiga, svarta sjömärket på högsta
punkten av Lilla Sikö, då människornas flygvidunder,
till silhuetten påminnande om en jättelik rovfågel,
dök upp vid horisonten. Flygspanaren varsnade örnen
på långt håll och gjorde sig redan säker om framgång
i sitt förehavande.
Men Gammel-Ante visade ingen lust att stifta närmare
bekantskap med sin medtävlare om herraväldet i
luften. Då flygmaskinen, smattrande och surrande
som en jättehumla, styrde in över holmen, hade han
längesedan tagit till vingarna och hängde som en mörk
punkt högt uppe under ljusa sommarskyar.
Flygbåten följde efter och steg mot höjden i
virvlande spiraler, steg och steg – ända tills den
fick motorskada och efter en halsbrytande nedstigning
blev liggande mitt ute på Brantöfjärden.
Den förste som kom roende ut till haveristen för att
räcka de nödställda flygarne en hjälpande hand var vår
vän filosofen Alexander Majgren. Han hade legat och
solat sig på Vånskäret, då han väcktes av motorsurret
från ovan och blev vittne till den så hastigt ändade
kappflygningen.
Sedan flygbåten av en tillskyndande motorbåt bogserats i lä
av en kobbe och besättningen satts i land, tog filosofen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
