Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vägen från kadett till överste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa. Sålunda förspilldes mycken dyrbar tid, och då vi äntligen
fingo Ying-kou inom synhåll, var fienden beredd till försvar. Under
den strid, som flammade upp, kunde vi se ett trupptåg från Port
Arthur köra fram, och från de öppna vagnarna viftade japanerna åt
oss och ropade »banzai!».
Typiskt för krigföringen var också general Misjtjenkos sätt att
planera sprängningen av manchuriska banan någonstans norr om
Port Arthur, en uppgift som jag erbjöd mig att utföra, men för vilken
man, som det hette, tänkt sig en yngre officer. Då ledningen var
underkunnig om general Nogis marsch norrut, borde företaget
tillmätts större betydelse än erövrandet av Ying-kou och för
detsamma insatts betydande krafter. I stället uppställdes i en hast ett
detachement på sex svaga skvadroner, sammansatt av manskap från
alla regementsförband, varefter denna improviserade styrka sändes
ut för att spränga en bro på den för tillfället viktigaste bansträckan
på hela krigsteatern! Det gick så som det måste gå — företaget
misslyckades.
Dagarna den 10—18 januari deltog mitt regemente i den kända
offensiven mot Sandepu, som leddes av en landsman till mig, general
Oscar Gripenberg, — ett uppburtet krigarnamn från fälttågen i
Turkestan. Jag fick sålunda vara med om krigets enda operation av
nämnvärda mått, vars början också ingav förhoppningar om
framgång. Det gällde att rulla upp fiendens vänstra flygel och skapa
möjligheter till en djup stöt mot japanernas tillförsellinjer. Trots den
lovande upptakten blandade sig överbefälhavaren i operationen,
plockade bort bataljon efter bataljon, förbehöll sig ytterligare enheter
och omöjliggjorde sålunda hela offensiven.
Jag kunde konstatera huru smidigt japanerna utnyttjade terrängen
och huru osynliga de voro i sina kakifärgade uniformer — de ryska
trupperna hade ännu ej någon fältuniform! Framför allt var det i
artilleritaktik motståndarens överlägsenhet gjorde sig gällande.
Japanerna betjänade sig av täckta artilleriställningar, medan ryssarna
fortfarande sköto från öppna positioner.
I mitten av februari stod det klart att fienden, utökad med
general Nogis armé, snart skulle vara stark nog att gå till offensiv
mot de ryska ställningarna söder om Mukden. Med två avdelta
skvadroner blev jag nu underställd den sibiriska armékåren, som
under befäl av general Gerngross bildade den ryska frontens yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
