Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vägen från kadett till överste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det säger sig självt att systemet blev en källa till svaghet. Mången
kommendör med namn om sig att vara en skicklig och modig krigare
var sålunda på grund av de rådande förhållandena dömd att
misslyckas. Arméns moral blev allt sämte — det dracks också mycket.
Lättja, liknöjdhet och missbruk av olika slag förekommo inom alla
förband, och detta medförde i sin tur avslappnade nerver.
Full av energi och goda föresatser ville jag vid min ankomst få
något gjort. Trots den allmänna apatin inom regementet lyckades
jag intressera de yngre officerarna för dagliga ritter i terrängen,
vilket för en tid höll dem borta från lättja och alkohol. Stundom
hade jag tillfälle att rida till främsta linjen för att rekognoscera på
egen hand. En av dessa spaningsturer utföll icke bättre än att den
nyfikna utforskaren av en viktig stödjepunkt på grund av sin nya
uniform blev anhållen, misstänkt som spion och sänd till divisionsstaben.
Då mitt förband kom att ligga sysslolöst i långa tider, begagnade
jag mig i december och januari av de tillfällen som yppades att ansluta
mig till intressanta rekognosceringar på djupet, med kringgående av
fiendens vänstra flygel. Den första, som räckte tio dagar, gav mig
mitt elddop. Vårt uppdrag var att utreda det system av echelonnerade
befästa stödjepunkter, som utgjorde japanernas flankskydd. Dessa
baser voro kinesiska byar, ofta stora och omgivna av en hög tegelmur,
som man ej kunde överblicka. Att göra iakttagelser i den öppna
terrängen var nästan alltid en vansklig uppgift, som icke kunde
utföras utan förluster. Vid en av dessa rekognosceringar blev min
sidokamrat, ryttmästaren furst Eldarov, dödligt träffad.
Mellan den 25 december och den 8 januari deltog jag som chef
för två avdelta skvadroner i den kavallerioperation, som utfördes
av general Misjtjenko med en sammanlagd styrka av 77 skvadroner.
Det gällde att tränga ned till kusten för att taga japanernas
tillförselhamn Ying-kou med där liggande fartyg och att genom sprängning
av en bro avskära järnvägslinjen mellan Port Arthur och Mukden.
Vi deltagare hade icke reda på att fienden redan bemäktigat sig Port
Arthur och att general Nogis belägringsarmé var på marsch norrut
mot Kuropatkins ställningar.
Utförandet av den viktiga räden blev lamt. I stället för att snabbt
föra huvuddelen av den imponerande kavallerimassan mot Ying-kou
och avdela smärre krafter för neutralisering av fiendens lokala
stödjepunkter, lät Misjtjenko huvudstyrkorna uppehållas av strider framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
