Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vägen från kadett till överste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrån sig en börda som var honom övermäktig. Tolv år senare skulle
Nikolaj II abdikera, men då var det för sent.
Rysk-japanska kriget var det första av mina fem krig. Jag hade
gått med för att pröva mina krafter och inhämta erfarenheter i krigets
skola, och förhoppningarna hade i viss mån infriats. Den som ville
lära av vad han såg och hörde, hade i det nu avslutade kriget
förvärvat en kunskap om huru man ej bör gå till väga, det må sedan ha
gällt förkrigsårens diplomati och krigsberedskap eller själva krigets
strategi och taktik. Och vad mera var, det manchuriska fälttåget
hade klarare än någon föregående kraftmätning mellan folken
ådagalagt, att kriget ej längre var en angelägenhet blott för arméerna, utan
för hela nationen. I detta avseende hade japanerna givit världen ett
beundransvärt prov på sammanhållning och offervilja.
Det ryska nederlaget med åtföljande inre konvulsioner, som
skakade kejsardömet i dess grundvalar, skulle på ett avgörande sätt
påverka världspolitiken. En av dess mest betydelsefulla konsekvenser
var att Tysklands ledare nio år senare skulle underskatta grannen i
öster och ge sig in på ett tvåfrontskrig.
En svår reumatism, ådragen i kriget, förskaffade mig en lång
permission, och det var med glädje jag begagnade tillfället att åter
besöka mitt hemland.
Nya vindar blåste också i Finland. Revolutionen i Ryssland
hade givit vårt land andrum i kampen mot det politiska förtryck,
som fortgått alltsedan sekelskiftet i form av lagstridiga
värnpliktsuppbåd, förryskning av ämbetsverk och andra tvångsåtgärder,
indragningen av den finska militären icke att förglömma. I sitt
beträngda läge hade kejsaren-storfursten nu sett sig föranlåten att
återkalla en del av de förhatliga förryskningsåtgärderna, och för det
finska samhället yppade sig ett tillfälle att genomdriva oundgängliga
reformer, som dittills spärrats av den ryska statsmakten. Den
viktigaste av dessa var representationsreformen, som gick ut på att
ståndslantdagen från den svenska tiden — övergiven i Sverige redan
år 1866 — skulle ersättas med en demokratisk folkrepresentation,
baserad på allmän och lika rösträtt.
I den sista ståndslantdagen år 1906, vid vilken frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
