Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ritten genom Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalla på min kock och bad denne tillreda fårköttet så som jag bäst
tyckte om det. För värdfolkets räkning kokades det i en stor gryta
på eldstaden i jurtans mitt. Under tiden tillredde en kalmuck så
kallad »lapsja», påminnande om vermiceller, som slogs i grytan sedan
köttet tagits upp och inmundigades efter detta.
När det blev sängdags antändes några grankvistar på ett järnfat,
försett med en spetsig fot som stacks in i jordgolvet, varefter
värdinnan såsom den första förrättade av många knäfall avbrutna böner,
följd av sin man.
Medan värdfolket klädde av sig till hälften och lade sig under
präktiga fårskinnsfällar på en hög säng vid fondväggen, kröp också
jag till kojs. Natten var varm och lugn, kanske den varmaste jag
upplevat sedan vinterns inbrott, och jag hade det ypperligt i den
bekväma jurtan. Det var med känslor av tacksamhet jag följande
morgon skildes från mitt vänliga värdfolk.
Nästa mål var kalmuckernas förnämsta »kurä» (kloster), dit vägen
gick utmed Tekesdalen. Icke långt från klostret mötte mig några av
dao-tai’en i Kuldja utsända soldater, vilka överlämnade dennes
visitkort och framförde en välkomsthälsning — en utsökt artighet.
Av fruktan för kölden längre framme hade budbärarna gjort halt vid
klostret där de legat lamorna till last. Framkommen till kurä
välkomnades jag av föreståndaren, som till mitt förfogande ställde en
stockhydda med lergolv, i vilken en munter kaminbrasa sprakade.
Omgivet av jurtor och stockhus reste sig det ståtliga templet,
vars huvudbyggnad var försedd med två vinkelrätt utskjutande
flyglar med var sitt torn. För att uppnå tempelgården hade man att
passera två låga byggnader. Framför den första av dessa stodo två höga
master, på vilka fyrkantiga träkorgar hängde på halv stång, avsedda
att bereda besökande gudar tillfälle att vid dem binda sina hästar.
Alla byggnader hade typiska kinesiska tegeltak med graciöst
uppåtsvängda hörn och utsirade takstolar. Vid mången husknut hängde
en klocka av gjutjärn med vid kläppen fästa tunna plåtskivor, som
sattes i rörelse av vinden och framkallade ett svagt och stämningsfullt
klockspel.
Från tempeldörren ledde en dubbelrad röda träpelare fram till
altaret, på vilket tronade ett tiotal buddabilder, insvepta i slitna
skynken av skärt genomskinligt tyg. Ovanom altaret hängde brokiga
banerliknande bilder, och framför det stodo skålar fyllda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
