Minnen / I. 1882-1930 / 141 (1951-1952) Author: Gustaf Mannerheim Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Första världskriget på östfronten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utslitet eller förbrukat. Följden blev att Ryssland under tidsperioden
1905—1910, och delvis också senare, befann sig i ett sådant
svaghetstillstånd, att ett framgångsrikt deltagande i ett europeiskt krig hade
varit en omöjlighet — och dock var det på ett hår när att krig
utbrutit åren 1909 och 1912. I händelse av mobilisering skulle varken
skodon eller uniformer funnits att tillgå för reservisterna, för att
ej tala om vapen och ammunition.

Storfurst Nikolaj Nikolajevitj, tsarens farbror, den ryska arméns överbefälhavare åren 1914—1915.

Att uppbygga en krigsmakt kräver både tid och pengar. Fälttåget mot
japanerna hade kostat två och en halv miljard rubel och hade allvarligt
rubbat rikets finanser. Det var ingen lätt sak att i duman genomdriva
upptagande av statslån för militära anslag, utan vilka det var omöjligt
för tsarriket att hålla jämna steg med de feberaktiga rustningar som
Tyskland och Österrike-Ungern satt i gång. Rysslands motdrag
bestod i det så kallade »stora programmet», som skulle genomföras
under åren 1913—1917. Detta program förutsatte ett grundanslag
på en halv miljard rubel, varefter militärbudgeten årligen skulle
utökas med ett extra anslag på 140 miljoner. Den fredstida staten
skulle höjas med 12.000 officerare och inemot 500.000 man, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>