- Project Runeberg -  Minnen / I. 1882-1930 /
142

(1951-1952) [MARC] Author: Gustaf Mannerheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Första världskriget på östfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med omkring en tredjedel. Armén överraskades av krigsutbrottet
mitt i omorganisationen, men redan det som utförts under det första
året betydde icke litet.

För uppgiften att leda och övervaka det väldiga arbetet hade
erfordrats en stark hand. På grund av kejsarens isolerade ställning och
den mängd andra ärenden och skyldigheter, som ankommo på
honom, framstod det som en praktisk omöjlighet att han
personligen skulle få tid och krafter över för denna uppgift. Den kom därför
alltmer att glida över till general Suchomlinov, krigsminister sedan
år 1909. Samarbetet mellan denne och den periodvis med honom
jämställda generalstabschefen var allt utom friktionsfritt, och
generalstaben hade under åren 1905—1914 bytt chef ej mindre än sex
gånger. General Suchomlinov har blivit utsatt för sträng kritik,
men om man betraktar de resultat han nådde under sin femåriga
ministertid, kan man ej undgå att erkänna att armén, som befunnit
sig i full oreda, på jämförelsevis kort tid uppbyggdes till ett enhetligt
kampinstrument, om ock tekniskt underlägset tyskarnas.
Mobiliseringen och uppmarschen försiggingo planenligt. Det var på det
industriella planet, och främst i vad som gällde kompletteringen av
vapen och ammunition, som försummelserna skulle visa sig ödesdigra.

Vad utbildningen beträffar hade betydande framsteg gjorts
under de sista fredsåren. Lärdomarna från rysk-japanska kriget
hade börjat beaktas. I väntan på det nya fälttjänstreglementet, som
kommission på kommission dryftade i oändlighet, fingo trupperna
sina taktiska instruktioner genom separata föreskrifter. Reglementet
fastställdes först samma dag mobiliseringen kungjordes. Kriget
skulle emellertid utvisa, att ej heller de franska och tyska arméerna
dragit lärdom av de i Manchuriet vunna erfarenheterna. Att hindra
tekniken att få försprång före tillämpningen synes svårt — även på
andra områden än det militära.

Den största svagheten var reserven, som icke bibragts tidsenlig
utbildning. Där skulle bristen på kompetent befäl och underbefäl få
allvarliga följder. Lika litet som det ryska folket i gemen voro de
truppmassor, som kallades under fanorna, moraliskt förberedda för
kampen. De patriotiska manifestationerna vid krigsutbrottet voro
blott en bedräglig fasad. Den inre fronten var splittrad, och sedan
år 1906 hade fyra på varandra följande dumor stått i bitter opposition
mot tsaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 21:07:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmminnen/1/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free