Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Frihetskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mina farhågor besannade sig. Då överste Wilkman, som redan
inlett angreppet mot Orivesi, fick kännedom om att Gruppen
Wetzer ännu icke gått till offensiv, beslöt han att inställa sin framryckning.
Ordern härom nådde angreppskolonnerna mitt i striden och vållade
förvirring. Orivesi blev intaget trots allt, men sedan fienden erhållit
förstärkningar från såväl norr som söder, bland annat ett pansartåg,
såg sig Wilkman tvungen att draga sig tillbaka. Motståndarens
huvudstyrkor på Filpula-avsnittet hade börjat lösgöra sig natten
till den 18, och eftersom fienden nu lyckats reparera den någon dag
tidigare söder om Orivesi sprängda banan, rullade tågen överfulla
mot Tammerfors.
Trots att upprepade order om framryckning över Murole till
Korkeakoski utgingo genom Wetzer till Hjalmarson, kvarstannade
denne i Kuru. Telefonförbindelserna voro dåliga, men jag lyckades
få kontakt med Hjalmarsons stabschef och denne meddelade, att
detachementschefen — som själv icke var anträffbar — icke ansåg
sig kunna utföra ordern på grund av truppernas tillstånd. Det var
omöjligt att gå fram, sade han. Jag lät stabschefen förstå att något
»omöjligt» icke fick finnas och att fiendens motstånd redan var brutet.
Detachementet hade att taga bron över Murole kanal och, om detta
var ogörligt, inleda en kringgående rörelse.
Då överste Wilkmans belägenhet oroade mig, sände jag honom
en bataljon ur min reserv. Men den snabbaste undsättningen låg i
Wetzers hand — hans trupper måste fås i gång! Jag beslöt att själv
taga reda på vad dröjsmålet berodde på. Den 18 mars for jag till
fronten med ett trupptåg. Vi körde förbi Filpula och fortsatte på den
oförstörda banan söderut. Då tåget närmade sig Lyly station steg
jag av och fortsatte till fots. Stationen hade besatts så gott som utan
skottlossning! Fienden hade lyckats lösgöra sig, och något längre
söderut voro de våra i färd med att förfölja hans arriärgarden.
Efter hårda strider intog överste Wetzer den 19 mars Korkeakoski
och Juupajoki. Återtåget för fiendens en bataljon starka arriärgarde
avskars av Detachementet Wilkman, men huvudstyrkorna hade
undkommit. Det stora varpet gav oss blott 700 fångar och 10
kanoner.
Under tiden hade överste Linder förgäves sökt slå sig fram till
Björneborgsbanan. Men även om han misslyckats i att nå detta mål,
hade han dock i fem dygn icke blott hindrat fienden att lösgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
