- Project Runeberg -  Minnen / I. 1882-1930 /
301

(1951-1952) [MARC] Author: Gustaf Mannerheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Missionen i London och Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MISSKONENI EL I ONIDION: COiG:ELE PIA RIIS 301

i egenskap av jourhavande officer ägt att rapportera regementet,
— ett påpekande som synbarligen roade Hans Majestät. På min
undran huru det skulle förstås att jag genom frihetskriget gjort mig
förtjänt av det erkännande Hans Majestät behagat uttala, erhöll jag
svaret:

— Jag kan säga generalen att det är först efter er seger vi har
fått lugn i landet.

Konung Gustaf tackade mig även för det bemötande svenska
officerare, underbefäl och manskap rönt under fälttåget i Finland.

Det stod klart för mig, att utmärkelsen icke gällde endast mig,
utan hela vår försvarsmakt, och jag avsände därför till armébefäl-
havaren general Wilkama ett telegram om den uppskattning Fin-
lands armé blivit föremål för.

De känslor som genom hyllningarna kommo till uttryck tycktes
mig tyda på att det för Finland och för Norden gjutna svenska blo-
det knutit nya och fastare band mellan våra länder. För de finsk-
svenska relationernas vidkommande tedde sig framtiden ljusare,
vilket uppriktigt gladde mig.

Under min vistelse i Stockholm sammanträffade jag med Englands
och Frankrikes sändebud, sir Esme Howard och monsieur Delavaud,
båda uppriktiga Finlandsvänner, och deras intressanta informationer
voro mig till stor hjälp vid bedömandet av världslägets utveckling.
Dessa herrar uppmanade mig att snarast möjligt besöka London och
Paris för att där verka till förmån för Finland, men i brist på officiellt
stöd hemifrån som jag var, ansåg jag det olämpligt att självmant taga
något initiativ i denna riktning. På grund av de erhållna upplys-
ningarnas vikt betraktade jag det dock, trots meningsskiljaktighe-
terna mellan regeringen och mig, som min skyldighet att upplysa
den om huru jag bedömde läget samt varna för en fortsatt ensidigt
tyskorienterad politik. Jag förstod emellertid snart att mina medde-
landen voro till föga nytta; det framgick nämligen att de vid en
statsrådskonselj blivit fullkomligt negligerade och att en bemärkt
regeringsmedlem till och med hade uttalat, att min informations-
verksamhet definitivt hade ådagalagt min fullständiga oanvändbar-
het i statens tjänst. :

De ledande finska kretsarnas ensidiga tyska orientering hade
redan under kriget lett till vittgående politiska uppgörelser av be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 21:07:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmminnen/1/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free