Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSFÖRESTÅNDARE 351
Amiral Kolijak.
I juni 1919 hade bolsjevikerna slutfört sin uppmarsch mot amiral
Koltjak, varefter de den 9 juni inledde en motoffensiv, som snart
återförde Ufa i deras händer. Koltjak inregistrerade nu den ena mot-
gången efter den andra, vilket främst berodde på att hans tjeckiska
divisioner vägrade att göra tjänst. Den 24 juni mottog jag från honom
en telegrafisk vädjan som gick ut på inledande av gemensamma opera-
tioner mot Petersburg. Samtidigt bearbetade Sazonov regeringarna i
Paris och London för att förmå dessa att utöva påtryckning på finska
regeringen. I början av juli ingick ett meddelande från de allierades
högsta råd, enligt vilket »ententeregeringarna icke hade något emot
finska truppers operationer mot bolsjevikerna, därest sådana inled-
des», — en tämligen platonisk deklaration, som självfallet icke ledde
till någon påföljd.
För att definitivt klargöra finska regeringens inställning till frågan
om gemensamma operationer mot Petersburg meddelade jag amiral
Koltjak, att ett erkännande var första villkoret för att Finland över
huvud skulle intressera sig för vitryska framgångar.
Med kännedom om de vitryska ledarnas oböjliga hållning i fråga
om Rysslands odelbarhet höll jag det för föga troligt att Koltjak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
