Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSFÖRESTÅNDARE 353
ledde en framryckning mot Petersburg, samtidigt med att general
Denikin närmade sig Moskva. Efter tio dygns strider stod Judenitj
trettio kilometer från målet, men nu vände sig krigslyckan. Ehuru
stödd av brittiska pansarvagnar förmådde hans armé intet mot en
av Trotskij hopsamlad, numerärt överlägsen styrka. Hårt trängd
såg sig Judenitj tvungen att retirera till Estland, där nordvästarmén
inom kort upplöstes.
Som ett belysande exempel på förhållandena i general Judenitj”
armé må följande episod nämnas, berättad av general Linder, som vid
tiden för dess offensiv företog en resa till Estland för att bilda sig en
uppfattning om situationen. När han i sällskap med general Gough
medföljt Judenitj på en färd till ett av frontavsnitten, hade denne
ej kunnat finna ett enda av sina förband!
I januari 1920 erkände Rådsunionen Estlands självständighet.
Också mot general Denikin hade den röda offensiven krönts med
framgång. Vid tiden för dessa händelser hade jag redan upphört
att vara Finlands riksföreståndare.
För att återgå till våra inre problem våren 1919, intog utarbe-
tandet av ny regeringsform en central plats på programmet. Sedan
monarkisterna bränt sina fingrar på det tyska äventyret, var det
givet att den monarkiska statsformen icke längre hade någon chans.
I princip var jag monarkist, men ingalunda blind för att också en
republikansk regeringsform, blott den lade en fast grund för stats-
makten och samhällsordningen, kunde vara ägnad att trygga rikets
fortbestånd och förkovran. Det var detta jag hade avsett med mina
ord till senaten den 16 maj 1918 om nödvändigheten att lägga det
finska statsskeppets roder »i en kraftfull hand, som ej beröres av
partikiven och ej genom kompromisser är tvungen att bortslumpa
regeringsmakten».
Regeringens proposition till ny, republikansk regeringsform
byggde på ett av professor K. J. Ståhlberg utarbetat förslag. Den
överlämnades den 13 maj till lantdagen och mötte där ansenligt
motstånd från vänsterhåll. Mest gingo meningarna isär i fråga om
sättet för val av president och om dennes rätt att inlägga veto mot av
riksdagen! godkända lagar, att upplösa riksdagen och förordna om
nya val. Den socialdemokratiska gruppen opponerade sig häftigt
1 Enligt förslaget till regeringsform skulle lantdagens namn ändras till riksdag.
23 — Mannerheim, I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
