Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vinningarna spolieras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 MANNERHEIM: MINNEN I1919—1930
frihetskriget visat oss värdiga erkänsla och förtroende. Även för
Clemenceau beskrev jag i korthet vår kamp på liv och död samt dess
betydelse för Norden, men också den otack vi fått röna. Om vi haft
rätt att från något håll vänta stöd i vårt beträngda läge, var det från
Sverige, som i Finland under sexhundra år haft en sköld mot öster,
och i vars många fälttåg det finska folket offrat liv och blod. I
stället hade Sverige på ett svekfullt sätt sökt tillvälla sig Åland, en
del av vårt sekelgamla territorium, vars integritet det kort förut hög-
tidligt erkänt. Jag påpekade att Finland erkände Sveriges naturliga
anspråk på att Ålands försvar tryggades, men att vi icke kunde gå
längre än till det erbjudande vi gjort om ett gemensamt uppbyggande
av detta försvar. Var det rättvist att på Finlands bekostnad gynna
Sverige, som stått på sidan om världskampen? Kunde icke Finland,
där det alltjämt fyllde sin historiska mission såsom ett västerlandets
bålverk mot öster, göra anspråk på förståelse icke blott från Skandi-
naviens, utan även från den övriga civiliserade världens sida?
Jag kunde se att min skildring av folkresningen år 1918 och Sve-
riges föga ridderliga hållning gjorde intryck på »Tigern». Han hade
synbarligen rätt bristfällig kännedom om vad som tilldragit sig i
Norden under krigsåren. Ju längre det led, dess mer tinade han upp,
och slutligen förklarade han, att hans uttalande i deputeradekammaren
vantolkats — han hade icke därmed avsett att utlova Sverige franska
regeringens stöd. Han skulle se till att de missförstånd, som hans
yttrande kunnat ge upphov till, blevo klarlagda. Vad bolsjevikerna
beträffar uttalade han sin fulla förståelse för mina synpunkter. Audi-
ensen var lång, och när jag avlägsnade mig framförde Clemenceau
sina välgångsönskningar för det tappra finska folkets framtid.
När Ålandsfrågan på Sveriges initiativ togs upp vid fredskonfe-
rensen, blev den icke behandlad, utan hänsköts till Nationernas för-
bunds råd. Som känt förklarade detta, att Finlands rätt till Åland var
höjd över allt tvivel.
Mina diskussioner med ledande statsmän och militärer i London
och Paris hade bibragt mig uppfattningen, att segermakternas intresse
för en slutlig reglering av den ryska frågan var större än det tidigare
varit. Det var tydligt att man kommit till allt klarare insikt om den
fara ett bolsjeviserat Ryssland representerade. Betydande mängder
krigsmateriel hade levererats till Polen och de vitryska arméerna, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
